Beskrivning

En glad motionärs resa mot Hawaii!

onsdag 19 juli 2017

Karlstad Triathlon - Där solen alltid lyser

Karlstad triathlon blev lite av ett mellanspel i laddningen inför Kalmar. Våra kära vänner David och Sofia, som också tycker om uthållighetsidrott i största allmänhet, föreslog att vi skulle komma förbi och köra Karlstad triathlon och ha en riktigt go helg. För att inte slita för mycket valde jag att köra olympisk tillsammans med David och Josefine passade på att göra premiär på medeldistans.

På Fredag eftermiddag packade vi bilen och drog norrut till en av Vänerns många pärlor och checkade in hos värdparet innan de blev glass och promenad i skogen. För egen del var det ingen större nervositet då det bara var tänkt som ett hårt träningspass. Ingenting blev sämre av att prognosen skvallrade om kanonväder på Lördagen. Lite allmänt fix med cyklarna och sen var vi nog så redo vi kunde bli. Starten gick 13:00 så det skulle finnas gott om tid på lördagsmorgonen. Fredagen spenderades sen med grill, rödvin och sällskapsspel inpå småtimmarna.

På lördagsmorgonen var det uppgång och kaffe i solen innan vi började förbereda de sista inför tävlingen. Runt 11:30 begav vi oss in mot stan för att hämta ut startbevis.
Foto: Josefine Södling
Simning
I min nya fräscha våtdräkt la jag mig långt till vänster för kortast möjliga väg till första bojen (och således en vänstersväng). Min plan var att öppna offensivt och hoppas på fritt vatten, vi bojen var vi tre stycken ungefär samtidigt som sedan kom att hålla ihop resten av simningen. Långt framför oss drog någon iväg i en jävla fart, men bortsett från det gick det ganska odramatiskt. Första halvan av simningen gick i vindriktningen och därför väldigt fort, andra halvan blev mot små vågor med solen i ögonen. Vi tuggade på men blev förvånade när vi 200m från växling simmade in i ett fält av näckrosor. Två av oss valde att simma ut och runda näckrosorna medans den tredje forcerade rakt igenom. Upp ur vattnet som totalfyra på 23:30 med bra känsla.
Foto: Josefine Södling
T1
Snabbt och effektivt på 1:21.
Foto: Karlstad Triathlon
Cykling
Cyklingen gick out and back på en 3 varvsbana vilket medförde att man hela tiden hade koll på vart alla befann sig. På vägen ut till vändning på första varvet hade jag svårt att få rytm i cyklingen och allt kändes allmänt ansträngt. På vägen tillbaka fick jag koll på läget och började trumma på sakta men säkert. Körde upp mig till delad andraplats och försökte minimera avståndet till första plats under resterande cykling. In till växling som totaltvåa (med trean precis bakom mig) efter 59:00 på de 38 kilometrarna (38,5 km/h) och 285W NP.
Foto: Karlstad Triathlon
T2
Även här gick det fort och jag växlade ut som totaltvåa.

Löpning
Kände direkt att det skulle bli en smått kämpig löpning. Lätt kramp i magen gjorde att jag inte kunde ta ut steget ordentligt, kunde ändå rulla på i drygt 3:40-fart och hade bara ~1:30 upp till ledaren när jag började jakten. Löpningen bestod även den av out and back på totalt 4 varv á 2,5 km. Efter första varvet var jag 42s efter Oscar som hade ledningen och efter ytterligare drygt en kilometer kunde jag gå om. Därefter lät jag benen trumma på och försökte springa behagligt hela vägen in i mål på totalt 02:01:57 med en löpsplitt på 37:10 på de 10,06 kilometrarna (3:42 min/km).
Foto: Josefine Södling
Foto: Josefine Södling
Sammanfattningsvis var detta min första totalseger i en triathlontävling och även om det inte var någon större tävling så kändes det ändå överväldigande. Dessutom superkul att bli intervjuad efter målgång, artikel att läsa här.

Foto: Josefine Södling
Foto: Josefine Södling
Foto: Josefine Södling
Resten av helgen blev riktigt skön med häng i solen, bad och ivrigt hejande på Josefine som slet sig igenom en halv Ironman i ösregn och storm på Söndagen. Dessutom gick hon i mål på 5:59 och klarade sin drömgräns, hur jävla bra som helst!

Tack David, Sofia & Karlstad för en episk helg, det var inte sista gången!

måndag 3 juli 2017

Halmstad Triathlon - Grått, mulet & helt underbart

Dags för årets andra triathlontävling, Halmstad Triathlon, en tävling på medeldistans (halv Ironman) och tillika en tävling för att se att allt går i rätt riktning. Tyvärr låg SM i Triathlon på medeldistans i Vansbro samma dag så de allra skarpaste knivarna i lådan var där o krigade. Vi hade dock valt Halmstad för att slippa lite bilkörning och ha lite hejarklack på "hemmaplan". Dagen till ära var det dessutom premiär för den nya dräkten, sjukt nöjd utfallet!
Jag förstår alla som hyllar fusion, tokskön dräkt.
Tanken var att alla triathlonintresserade från pannkakeklubben skulle köra, Jag, Erik, Fredrik, Johan & Olle. Tyvärr vart Olle sjuk och fick ställa in. Jag, Erik & Fredrik åkte ner till Halmstad redan på Fredagen och checkade in på vandrarhemmet Krusbäret som verkar vara studentboende under större delen av året. Ganska spartanskt men det räckte gott för att slippa gå upp okristligt tidigt. Resten av Fredagen gick sen till att hämta startbevis, handla förnödenheter (typ 1,24kg godis, 3L cola, chips, frukost & ett paket persilja (!)) och slutligen försöka äta upp allt godis. Vi gjorde en gedigen insats men fick kasta in handduken när vi började få ont i magen.

Tävlingsmorgonen bjöd inte på några större konstigheter egentligen, upp o käka frukost, städa rummet och checka ut. På vägen till växlingsområdet mötte vi Michael som inte lyckats efteranmäla sig p.g.a fulltecknat lopp. Som tur var kunde vi rädda hans dag och lösa Olles plats till honom! Incheckning gick smärtfritt och det enda som oroade mig lite var att jag hade lite för lite luft i disken eftersom jag inte ville ta av klistermärket och pumpa den. Efter incheckning var de dags för ombyte och insim innan start, dags att börja bli nervös!
Fredrik & Johan taggar till!
Simning
Simningen var ändrad från tidigare år och gick nu först uppströms innan vi vände nedåt och avslutade sedan med att simma mot strömmen igen. Allt som allt nästan lika långt mot strömmen som med, till skillnad från tidigare år när hela vägen vart medströms. Jag valde att starta ganska långt ut från kanten för att få fritt vatten. Dock var det ganska smalt i starten och det blev lite stök, men efter att vi passerat första boj så drogs fältet ut ganska fint. Jag jobbade på som planerat och kom upp ur vattnet på 28:57 och som 13:e man, 4:22 efter Aron som i vanlig ordning simmade grymt.
Borde vara mitt huvud längst bort till vänster i bild..
T1
Allt gick som planerat och jag växlade ut som 12:e person, dock 4:33 efter Aron.

Cykel
Inför loppet hade jag planerat för en ganska hård cykling och hoppades att det skulle räcka ganska långt. Allt gick i stort sett som planerat och det enda jag kan anmärka på är att jag inte fick i mig all energi som jag planerat. I sin helhet var cyklingen ganska tråkig med vinden som stökade stora delar av banan och gjorde att det var svårt att få bra flyt. Rullade in till växling på 2:18:35 som 11:e man och låg nu 7:12 efter Aron som fortfarande låg först.

T2
Drog som vanligt på mig strumpor och tappade imponerande nog ytterligare 18 sekunder, känns som att det går att förbättra ytterligare lite.

Löpning
Upp till bevis om jag cyklat för hårt eller om det skulle finnas krafter kvar. Jag lät benen trumma på i behaglig fart och fokuserade på att förbruka så lite energi som möjligt. Vid mitten på löpbanan, där man passerade 2 gånger varje varv, stod Olle och supportade med mellantider. Jag knappade stadigt in men hade ingen aning om hur många det var framför mig. Med ca 4km kvar till mål får jag reda på att jag är nära och springer förbi han som jag tror har ledningen. Därefter försöker jag springa stabilt och kontrollerat hela vägen och går i mål på löptiden 1:19:15 och totaltiden 4:09:42 som 2:a endast 1:13 efter Aron.
Dags att jaga!
Sammanfattningsvis är jag sjukt nöjd över resultatet. Det var över vad jag trodde jag kunde leverera och riktigt härlig känsla när allt klaffar. Samtidigt var det ett kvitto på att träningen funkar och att allt pekar i rätt riktning, nu gäller det att fortsätta på samma sätt och försöka lära av alla erfarenheter och framförallt skillnader mot förgående år.
Alla tävlande från Pannkakeklubben den här gången!
Evenemanget var riktigt bra uppstyrt och det var inga tveksamheter någonstans längs vägen, det blir garanterat återbesök någon gång i framtiden! Nu väntar återhämtning, både mentalt och fysiskt innan sista stora blocket inför Kalmar drar igång.

Ciao!

tisdag 13 juni 2017

Gothenburg Triathlon - En andraplats med formbesked

Gothenburg triathlon, min första triathlontävling (sommaren 2014), ett kärt återseende och en tävling jag laddat för. I min ordlista räknades tävlingen som ett B-race, alltså en tävling som jag prioriterar men inte på något sätt är säsongens huvudmål. När jag körde tävlingen 2014 gick den vid Inseros, utanför Göteborg, nu har den flyttats till Rådasjön vid Gunnebo slott och blivit mycket mer publikvänlig. Det finns sprint och olympisk distans att välja mellan och loppet var dessutom kryddat med det faktum att Triathlon väst har den som sitt klubbmästerskap.

Fredagen gick i uppladdningens tecken med enkel energirik mat och toppades med lite lösgodis och gött häng med en nära vän. Fördelen med tävlingar på hemmaplan är att man kan förbereda sig hemma utan att behöva åka iväg. Men det är även nackdelen eftersom jag gärna går o pillar med annat istället för att just förbereda mig i sådana lägen. Kom hur som helst i säng i rimlig tid och fick rimligt med sömn. Vanlig enkel frukost på Lördagsmorgonen och sedan avfärd mot tävlingsområdet. Incheckning, sista förberedelser och därefter uppladdning mot starten.
Insim innan start. (Foto: Josefine Södling)
Simning
Startade bredvid Erik Holmberg som jag vet är en grymt duktig triathlet och simmare, hängde med honom i 5 armtag och sen såg jag honom försvinna. Överlag kom jag iväg bra, fick fritt vatten och kunde simma ganska ostört. Gick ihop med några stycken vid första bojen men efter det klarade jag mig ganska fint. Kom upp ur vattnet som 5:e person på 22:08 enligt tidtagningssystemet.
På väg in för rundning efter första varvet. (Foto: Josefine Södling)

T1
Strulade lite med våtdräkten på vägen till cykeln och fick inte riktigt av den så smidigt som det brukar gå.

På väg ut på cyklingen. (Foto: Josefine Södling)
Cykling
Stack iväg på cykeln där jag först inte fick någon effekt till cykeldatorn. Snabbt löst med en omstart och sedan var det ut på den relativt kuperade cykelbanan. Richard Bäckström som är riktigt vass dök upp i första backen och sen hade vi kontakt genom hela cyklingen. I alla uppförsbackar drygade han ut avståndet mellan oss och när vi cyklade platt tog jag ikapp igen. Det var som sagt en rätt så kuperad cykling med ett par skarpa svängar men vi lyckades ändå cykla jämnt på 1:04:40 enligt tidtagningen. På väg in med cykeln får vi reda på att vi är 1:a och 2:a i tävlingen då Holmberg bröt efter cyklingen som han hade planerat.
Några av varvpasseringarna. (Foto: Josefine Södling)
T2
Här förlorade jag dyrbar tid när jag tog på mig strumporna, helt plötsligt var Richard utom synhåll och med tanke på hans löpkapacitet kändes det tungt att få igång benen.


Löpning
Löpningen är en riktigt grisig bana med många branta backar och skarpa svängar, inget riktigt flyt överhuvudtaget. Jag höll dock ihop löpningen ganska bra och tappade bara en dryg minut till Richard vilket jag är nöjd med. Höll avståndet bakåt och kunde springa i mål efter 39 minuter i spåret. Totalt stannade klockan på 2:05:58 och jag blev 2:a i tävlingen.

Ganska glad hela vägen, framförallt in mot mål! (Foto: Josefine Södling)
Rent allmänt var det oerhört skönt att allt klaffade och jag fick till en så pass bra tävling. Placeringsmässigt var det min första pallplats i ”tävlingsklass” med bra motstånd. Tyvärr var det några starka som inte kom till start eller bröt som jag antagligen inte hade haft en chans emot. Men det är verkligen kul att alla timmar ger utdelning. 2014 gick jag i mål på 2:22 på en grymt mycket snabbare bana (antagligen lite för kort också), då var jag 32 minuter efter Erik Holmberg som vann på 1:49. Det ger mig lite perspektiv trots allt.
Fantastiske Richard Bäckström visade vart skåpet skulle stå och sprang ifrån mig med en dryg minut. Hatten av!
(Foto: Josefine Södling)
Nästa tävling blir Halmstad Triathlon den 1:e Juli, då är det dags att se hur kroppen presterar på lite längre distans.

tisdag 30 maj 2017

Första triathlonstarten 2017

Lika säkert som att träden börjar bli gröna i April är det att Mölndal Outdoor arrangerar "Råda-prova-på-triathlon" under sommarhalvåret. Varje år kan man köra träningstävling vid Råda säteri sista Måndagen under Maj/Juni/Juli/Augusti och hittills har det blivit stadigt bättre och bättre för varje gång. Och det roligaste av allt är att det fortfarande är ett stort gäng som räcker upp handen när tävlingsledaren frågar om det någon som provar för första gången. Grymt kul!

Upplägget är egentligen ganska enkelt, för 60:- får man en nummerlapp och således tidtagning. Om man inte vill ha tidtagning är det gratis att vara med ändå. Det finns två distanser att välja på; en sprint i form av 750m / 18km / 5km samt en supersprint på 200m / 9km / 2,5km.

För egen del var det här det började. I Augusti 2013 testade jag för första gången alla ingående momenten och fastnade direkt. Då hade jag ingen vidare imponerande tid utan gick runt på 1:26 om jag inte missminner mig. Bröstsimmandes hela vägen givetvis. Sen dess har det gått stadigt bättre och bättre och glädjande nog var så även fallet igår. Jag hade på förhand bestämt mig för att köra på kontrollerad ansträngning och inte gå max. Simningen gick kalas och jag kom upp mycket snabbare än jag brukar göra och försökte ta rygg på Sara och Jonas som jag vet är oerhört kompetenta triathleter. Växlade snabbt ut till cykel och körde igenom på kontrollerad ansträngning precis på den effekt jag hade planerat. Därefter gav jag mig ut på löpningen och tuggade på i kontrollerad fart och kunde springa i mål på 1:01 som fjärde person. Grymt peppande att se att alla moment blivit bättre sen förra året och att framförallt en stor vinst att kunna köra enligt plan och inte låta tävlingshornen ta över.
Försök till snabb växling. (Photocred: Jonas Hedeback)

Cykel - varvning. (Photocred: Jonas Hedeback)
Dessutom fantastiskt bra arrangerat av Mölndal outdoor, ser fram emot resten av sommaren med er! Framöver är nästa riktiga tävling Gothenburg triathlon den 10:e Juni, men redan imorgon är det KM i cykel med triathlon väst!

tisdag 2 maj 2017

Läger på mallis

Tillbaka i vardagen efter en vecka på helt underbara Mallorca. För undertecknad var det första, men absolut inte sista, gången på Mallorca med träning som huvudfokus. Senast jag var där var jag 14 och prioriteringarna i livet lite annorlunda. Hur som helst kan jag bara summera det hela i att det var magiskt gött väder, bra boende, bra käk och framförallt helt underbara träningskompisar.

Veckan inleddes redan på Lördagen då jag plockade upp Erik och svängde förbi Chalmers där byggnationen av årets Cortège var i full gång. Har man en gång vart fast i studentlivet så är det svårt att släppa det helt så vi hann med en lunch på området innan vi begav oss mot flyget. På flygplatsen fick vi nya cykelkepsar och vattenflaskor och kände oss helt plötsligt väldigt enhetligt klädda, nu kunde det bara bli en fest!
Mot Peppes bodega!
Efter ett smärtfritt flyg och busstransfer till hotellet var det mat och lite balkonghäng innan veckan kunde börja på riktigt. Veckan följde sen enligt rutinen morgonsim -> frukost -> cykling -> bricklöp -> spa -> middag -> göttehäng. Enda dagen som egentligen avvek från mönstret var Torsdagen då det regnade och stormade ganska rejält, då blev det cykelvila men i gengäld ett längre löppass och lite mer simning. Allt som allt blev det ganska mycket träning men kroppen svarade förvånandsvärt bra, om benen var stumma och dåliga på cykellägret i Laholm så var de oerhört mycket bättre den här veckan. Den ursprungliga planen var att cykla ganska lugnt eftersom vi skulle cykla såpass mycket och backigt, men eftersom det var första gången på mallis så blev det mycket gasande i samtliga backar, och det höll i stort sett hela vägen. Bricklöpen efter det längsta och hårdaste cykelpassen gav verkligen kvitto på den allmänna formen. Kul!

I övrigt får bilderna nedan tala för sig själva!
Schysst utsikt från balkongen.
Egen bana i stort sett varje morgon, epic!

På väg till Formentor.

Vid Formentor, första dagen.

Fika i Port Pollenca.

På väg ner till Sa Calobra.

Lång väg ner...

På botten innan klättringen uppåt kunde ta vid.

Cyklat till Randa där det tydligen fanns en backe att ge sig i kast med.

Efter en riktigt go klättring till uppför Col De Soller tillsammans med Michael.

Fikastopp i Bayanbulfar, ett av öns vackraste stopp.

I utkanten av Soller där klättringen till Puig Major började.

Efter klättringen till Puig Major, här börjar veckans träning ta ut sin rätt..

Dags att åka hem, övertygade om att vi snart är tillbaka!

Tack för den vistelsen Mallorca, Pannkakeklubben och Triathlon Väst. Dessutom ett jättestort tack till Erik och Saga som planerat och roddat hela resan, jävlar vad bra ni gjort det här!

Syns i backen!

torsdag 6 april 2017

Cykelläger med stumma ben

Förra helgen var jag i Laholm tillsammans med Hisingens Cykelklubb för att njuta av vårens ankomst och besegra Hallandsåsen ett gäng gånger. Tyvärr hade jag riktiga skitben hela helgen, vilket jag förtjänade, men mer om det längre ner.

Ifrån 'Pannkakeklubben' (som är ett kompisgäng som antingen tränar, eller pratar träning) var det jag, Erik, Johanna, Fredrik, Per, Alfred, David och Sofia. Ett helt gäng med sköna människor tillsammans med Sveriges trevligaste cykelklubb som HCK gärna använder som paroll. Hur som helst åkte vi ner redan på Torsdag efter jobbet för att få ett par dagar med backträning, lagtempo, bricklöpning och något enstaka simpass. Utöver det finns det alltid utrymme för gofika, kaffe, lite rödvin och kanske en GT om man förtjänar det.
Tre hojar på taket och senare även en på kroken
Innan middagen på Torsdagen hann vi med ett kortare löppass för att skaka ur benen lite. De är alltid trevligt att springa lite längs Lagan och kolla lite i Laholm. Därefter var satt vi o tjöta lite innan det var dags att krypa till sängs. Lägret är uppdelat i 4 olika fartgrupper, 23-/26-/29- & race-grupp. De tre förstnämnda kör alltid en distansrunda på Fredagen och racegruppen brukar köra något roligt fartpass. I år hade vi förmånen att ha Aktivitus på besök som hade planerat individuell körning upp för en längre backe (7km) med laktatmätning på toppen. De två första vändorna skulle gå runt tröskel och den sista på max. Den med högst laktat efter sista vändan skulle få ett fint pris. Men innan vi kom till backen körde vi en vända över åsen och snurrade runt lite granna i Skåne. Redan i första backen insåg jag att jag inte hade benen med mig, hade svårt att hålla effekten över 340W och benen surnade ganska direkt. Hoppades att det skulle släppa men med facit i hand var det dödsdömt från start. Dagen rullade på avslutades med lite lagtempo där jag ändå kunde hålla ihop det men saknade all form av kapacitet som jag vet finns där när benen är pigga. Bra fika fick vi tag på iaf!
Mattias kollar om David tagit i tillräckligt
Per har utan tvekan tagit i så det räcker för dagen
Fika för fyra, lätt värt!
Dagen avslutades sen med ett kortare brickpass och efter en föreläsning med Aktivitus hann vi med ett simpass också.
Lördagen bestod traditionsenligt av backar och ännu fler backar. Totalt skulle 8 backar besegras och om benen var dåliga på Fredagen så var dom om möjligt ännu sämre på Lördagen. Pulsen låg stabilt 15-20 slag under tröskel trots att benen var helt stumma, slut som artist helt enkelt.. Korkad som jag ändå är ville jag avsluta med ett brickpass på Lördagen också. Vi lyckades ändå övertyga oss själva om att vi var värda GT på kvällen så det fick bli ett traditionsenligt besök till Laholms stadshotell (om det ens är det?), det är där det händer helt enkelt!

På Söndagen brukar det blir lite splittrat så vi bestämde oss för att köra en kortare sväng med Pannkakeklubben och besegra Hasslövsbacken en gång innan vi rullade hem. Passande nog var det helt vindstilla och Alfred hade med sig en högtalare som passade perfekt i ryggfickan vilket ledde till riktigt god stämning hela rundan. Väl i Hasslövsbacken kunde jag förmå mig att ta i lite mer än tidigare men pulsen var fortfarande stabilt låg. Vi hade hur som helst en riktigt go morgonrunda och jag blev så fast vid högtalaren att jag åkte hem och beställde en till kommande Mallorcaläger!
På toppen av Hasslövsbacken
Alfred tyckte de var dags att vila

Varför var benen skit då? Inte helt oväntat berodde det på för mycket träning. Sedan jag kom hem från Kenya har jag bott själv eftersom Josefine är kvar där nere. Föga förvånande tränade jag helt enkelt mer än någonsin eftersom våren dessutom gjorde sitt första framträdande. Det i kombination med uppladdning mot säsongspremiär och min oförmåga att inse att vilan är viktig ledde helt enkelt till att benen var sopslut när lägret väl stundade. Efter några dagar vila känns det bättre igen men nu gäller det att jag lär mig något av det här. Säsongen har knappt börjat, det vore trist om jag var slut redan i Juni. Men det kommer garanterat ge sig, jag blickar tillbaka på förra året och försöker plocka lite russin ur den kakan helt enkelt.

Tack för intresset, syns där ute!

onsdag 29 mars 2017

Säsongspremiär

Efter Lidingöloppet i höstas lovade jag mig själv en lång period med fokus på enbart träning och inte fler tävlingar än nödvändigt under kommande året. I Söndags var det ungefär 6 månader sen Lidingöloppet och det var äntligen dags för nummerlapp igen. Loppet som fick öppna säsongen var Varvetmilen, tidigare kallat Göteborgsvarvet seedinglopp i Göteborg. Förra året gjorde jag ett kanonlopp och sprang in på 33:44 på en aningen för kort bana (9,85km) vilket gav ett snitt på 3:25 min/km och en rejäl förbättring av mitt personbästa. Efter det loppet sprang jag i stort sett ingen mer kvalitet utan fokuserade på löpstyrka och uthållighet eftersom det var det mest begränsande på full distans. När jag sedan sprang ett 8km lopp i höstas så märkte jag tydligt hur farten inte fanns kvar i kroppen, föga förvånande egentligen.. Ibland blir man nog bortskämd och tror att man inte behöver underhålla vissa förmågor..
Erik & jag innan loppet.
Hur som helst har vintern mest bestått av underhållslöpning fram tills vi drog till Kenya för några veckor sen. Då började jag köra lite fart igen och fortsatte sedan med det när jag kom hem 3 veckor innan loppet. Ingen längre period men jag hade ändå en förhoppning om att slipa lite mer på tiden från förra året, grunden skulle i vilket fall finnas där. Loppet som går på frihamnen i Göteborg är ungefär så platt en bana kan bli, men desvärre väldigt vindutsatt om vädret är på det humöret. Tyvärr var vädret inte på lika bra humör som året innan så det blåste ganska friskt i motvinden vissa sträckor skulle det visa sig.. Målsättningen var 33 minuter på en bana som mäter 10km vilket svarar mot 3:18 min/km, med given väderlek var planen att försöka ligga i rygg så mycket som möjligt. Träffade riktigt många goa gubbar och gummor innan start och det kändes som att oavsett utgång så skulle det bli en go söndagseftermiddag. Starten gick och jag hamnade ganska snart i andraklungan som dock gick lite för fort och skakade av mig redan efter 1,5km. Ganska snart kom det 2 löpare bakifrån och bildade tredjeklunga med mig. Vi lyckades hjälpas åt en aning under första varvet och sprang ikapp 2 personer som flugit av andraklungan. Tyvärr fick jag lida lite för den hårda starten och tappade rygg precis innan den långa sträckan med motvind på varv 2. Ensam i motvinden hoppades jag kunna hålla hela vägen, men med drygt 1km kvar till mål blev jag upphunnen av 2 personer och hade inget att svara med på upploppet.

Totalt blev det en 10:e-plats och sluttid 33:49 på en bana som i år mätte lite för lånt (10,15km). Omräknat i fart svarar det mot 3:20 min/km vilket ändå får vara klart godkänt för ett ganska dåligt genomfört lopp rent taktiskt. Splittarna för 5 respektive 10km blev 16:22 och 33:25 vilket i sig är det snabbaste jag sprungit, men de lär inte få räknas som personbästa ändå :)..
Ingenmansland och 2km kvar till mål.
Förhoppningsvis kan jag underhålla farten lite under säsongen och ta sikte mot <33 framöver. Kanske inte det mest prioriterade målet men det ger lite motivation.

Nu laddar vi om för cykelläger (med inslag av sim och löpning) i Laholm till helgen. Dags att testa cykelbenen på riktigt.

Vi syns!